Älskade Fader

Detta är kanske sista gången jag kaller er under detta namn som ni så totalt missbrukat. Jag har nu erhållit fullständiga underrättelser från Juridiska Affärsbyrån i Stockholm angående den otrohet ni visat mot mig. De anse bevisen jag har äro klara nog, men för att ej något misstag skall begås, så skall jag för eder framlägga saken, och vill ni ej svara , så skyll er sjelf.

Jag har full bevis på att ni gifvit Böltäppan till oss, deribland edra egna bref hvari ni frågar oss om vi önska sälja den. Jag har full bevis att ni uppburit mina brandstodspengar, och jag har full bevis i Häradsrättens arkiv att ni erkänt att ni af mig mottagit tretusen kronom. Jag har nu i öfver tio år frågat hur ni tänker ställa med min egendom, men som ni tycks inbilla er att jag alltid skulle vara nöjd att ni tagit mitt hem i besittning för edra pigor, så har ni misstagt er. Jag skall ge er anstånd att besvara mina kraf till den första janurari 1901 och om jag ej före denna dag har svar från er, så lämna jag saken mot er att af laga domstol afgöras, och ni skall finna att jag har allmenhetens opinion på min sida.

Jag har genom några vänner noga följt med edra pig-galenskaper de sista tio åren, och jag måste erkänna att det många gånger varit hårdt att här gå ikring och tigga för arbete att förtjena pengar till bröd och hyra, och samtidigt läsa om hur edra pigor graserat i mitt hem, bestulit er på pengar för att ha supkalaser med karlar. Det känns som om hjertat skulle brista i mitt bröst att blifva nödsakad att vanära sin egen far. Men skulle jag tiga med detta , så vore det ju ett tyst erkännande att jag godkänner edra skälmstycken.

Jag hade drömt om, att vi skulle ha ett hem tillsammans der friden och glädjen skulle vara hvardagsgäster, men som ni ej vill det så skyll er sjelf. Jag har blifvit rådd att börja rättegången här under detta lands lagar, ty här får käranden afgifva första vittnesmålet, sedan jag vittnat, skall jag sända papperen till Amerikansk konsulatet i Stockholm, som sedan lämnar handlingarna till vederbörlig advokat för at i vederbörlig ordning anhängiggöras.

För att profva eder oärlighet skall jag börja med hur ni bedrog er egen hustru för en Johanna, hur ni hade råd att påkosta henne öfver tretusen kronor men hade ej råd att ge er son skoluppfostran, Några af hennes vännisnor skola i alla understödja mig, enligt hennes egna ord. Jag skall framdraga hur ni i kammaren hemma skrämde Bruter L att ge er revers på 50 kronor. Jag skall framdraga er falskhet att behålla en revers ni fann, hederligt folk bruka ge igen det de finna. Jag skall framdraga hur ni lurade mig att lagsöka på en revers som ni ej hade fordringsrätt på – för detta skamliga bedrägeri af er vart jag oskyldigt arresterad, men nu skall turen komma till skälmen sjelf.

Det är gräsligt att vara orsaken till sin egen faders arrest, men som det har befunnits att ni är lika falsk mot er egen son som ni var mot andra, så måste jag handla. Jag har fått bref från flera utom Sollerön, och de uppmana mig att handla , ty de anse pigjunkaren vara galen. Jag har tagit några förbererdande vittnesmål från flera af era pigor, och flera säga rent ut att ni är galen.

Min advokat fäster mycket vigt vid vittnesmål att ni rykt igen varor af folk för ni räknat fel på priserna, och de hade räknat rätt. Han säger rent ut att det är ej rätt. Så hör jag att ni sagt för flera af edra pigor att jag har slarfat bort min egendom. Hvad har jag slarfvat bort? Skäms för så simpla lögner. Om jag lagligen lämnade er egendom till förvar då jag var utsatt för dessa pirater som seglade i lagens kölvatten för att hämnas edra skurksträck på mig, så var det ni som bedrog mig på samma och ej jag som slarfvade bort något. Tänk om någon hade varit dum nog att på er öfverlåta ett lösöreköp, för att skydda sin egendom, då hade ni haft tillfälle att lagligen röfva honom, och ni skulle säkerligen ha gjort det, då ni bedrog er egen son.

Jag skall afslöja vittnesmål jag fått från två andra käringar, den ena här i landet, och som ni önskar att blifva utskämnd, så skall ni bli det. Se här igen ett af edra tjufsträck, jag har bref deri ni beder mig att sända er intyg på att jag har bekommit mitt arf. Å fy skäms, som önskar att ingen inleda er son i att utfärda falska handlingar. Ni skulle naturligtvis ha detta till några pigors förmån. Mins ni att ni gaf min hustru en symaskin? Så gjorde ni med den som ni gjort med allt jag fått sedan jag var en liten pojke, tog igen det i form at brand stod.

Märk noga att detta är sista gången jag i vänlighet fråga om ni i god vill återgifva mig det hem ni tagit från mig samt återbetala mig mina pengar som ni bestulit mig på. Om jag ej har svar före den första januri nästa år, så må ni stå ert eget kast. Jag beklagar att ni blir arresterad för bedrägeri, men då ni så vill ha det, så har ni ingen att skylla på.

Den af er bedragne Anders

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!