Jag vill nu börja skriva men dett är swår att hveta hvad jag skall börja med, då dett är så länge sedan wi fick brewet. Dett kom den 1 mars 1922 dett hwar skrivet den 30 januari (och postat den 6 februari) så dett tog nära en hel månans tid. Å hjertligt tack för dett, dett är trewligt att få brew, men dett tygst icke hwara så bra att skriwa swar då dett gå så långsam, för dett förstå jag ser så tycker du att du har förlorat en del af ditt mine. Då du tyket så nu huru skall dett bli om du 20 år till bakom dig, för dett andra så ser wi att ni äro af wår Himelseke Fader begåwad med god helsa, som är en stor nåd, äwenså får jag säga att wi båda äro begåwade med temligen god helsa. Fastän jag är då aldeles på sammawis som då jag efter ditt förra brewet, om du mins hur jag då skrew icke något better eller semre.

Dernägst kommer dett något som jag icke swara på, är den unga mannen Emanuel Jönsson hoss eder enu, jag ser att han will att jag skall underrätta honom om huru tiderna äro i detta land. Å dett är svårt att säga ty jag hwet att dett är arbet och icke arbet så att en del har arbet och del icke. Dett är en ananan sak jag will icke rekomendera någon att komma till detta land, ty emigrantlagarna äro sträng nu. Så dett är många emigranter som blir sända tillbaka. Dett är så noga nu så om man har någon sjuka invärtes eller i lemmarna om docktorn som skall syna dem här innan dem skall stiga iland finner något fel så får han icke stiga iland. Så om någon will koma till detta land så må man göra dett å sitt egett bevåg, går dett så går ä men man skall veta att man är rigtigt frisk å färdig, så kan man höra sig för der hema med emigrantagenter men dett duger icke att någon här lowar ut att skaffa något arbet för någon som skall koma hit.

Så ser jag att du nemner Garberg att dett war 5 till 6 fot djup snö der är ni ditt något nu winter eller sommar. Så är dett en annan ting jag komer ihåg nu är ni till Wålänget och Amund änget och slår något hö? Eller hur har dett gådt. Är alla sådana småslogar övergivna och vogader förfalna. Hur blew med den Presten som jag skrew om i förra brevet. Jag kan icke se något mer i dett brew att swara eller fråga om. Jag will nu nemna något om oss, wi war i Portland Oregon os Mebel i två månad, wi reste först part åw april och kom hem först part åw juni, Wi tenkte att wi skulle icke bli der så länge men då wi kom ditt så hwar dett så ställt, så Mebel skulle bli sjuk om två eller tre weckor. Men dett tog ¨öwer fyra weckor så de will att wi skulle war der öwer den tiden så Mormor fick sköta om barnen. Å då tiden hwar nära så måste hon gå till ett förlossningslasarät, ty doctorer vill jerna icke antaga någon barnförlosning om de icke will gå dit. Å hon was der nio dagar så dem fick en liten waker gosse. Och allt beswär kosta dem bara ett hundra doller. Så ni kan se dett kosta för meniskan att komma till denna hwärden. Särskylt i dett land, så de har nu tre barn, en gosse som blir 6 år nu den fjerde december, så en flicka som blir två år näxt februari, å så den lila gossen som blir om 7 månad då ni får detta brew. Så Mebel har allt något att bestyra med.

Jag tycke jag mins att jag skrew till dig efter wi kom hem för två år sedan att wi blew bekant med ett ungt par med namnet Dalin, han Fader hwar Corpral vid Mora Compani då jag hwar soldat, så jag hwar wäl bekant med honom, å sånen är så lik sin far så dett är just som sama ansikte. De bor i en annan stad minst ett svenskt mil från Mebel, å endå så kom de till oss med sin atomobill å tog os så wi fick åka med dem nestan en hel dag opp med en stor flod, till en utmarkt fin plats så wi fick se alla möjliga ting medan wi åkte. Jag kan icke säga hur långt dett war men jag tror dett hwar mellan 30 å 40 engelska mil. Så dett hwar mykett snelt af dem, jag skriver icke något om hwad wi såg under resan fram och tillbagt till Portland, jag skrew om dett för twå år sedan å wi for samma wäg.

Så will jag nemna att wi har haft fint wäder här, i wintras hwar dett lindrit kalt å nestan ingen snö, jag tror att wi hade icke öwer 3 tum snö för hela vintren, å fin wår å somar rengn å solsken så allting har wäxt bettre detta år en något föregående år. Frukt af alla slag å äpel är dett så myket af så en del jordbrukare föder swina med dem å intill dena dag så är dett fint så att löwet på en del träd är frisk å grönt enu.

Så will jag tala om att Nils Lind bor os oss, ty han ränta ett hus å så blew dett sålt så han måste flytta ur, så då tyckte han att dett löna sig icke att ränta något mer hus, då han hwar ensam han hade twå barn som brucka hwara hemma hos honom, men så gifta flickan sig och lemna å sånen han for ut på landett å laga atomobilar så han kom till oss. ’

Jag hwet icke något mer att skriwa om utan jag måste sluta med att tacka en del för helsningar, wi kan icke glöma Anders Lund och hans hustru å hjertligt tack för helsning från dem, å wi helsar dettsama till dem igen. Så helsar wi till Hindes Maria å henes maka, å så till Dunder Matts och hans syster Margret.

Så kan du låta Ingeborg Andersson läsa detta brew å hjertligt tack för dett hwälkomna fina brewet wi fick, hwari wi får se om ditt förhållande äwenså då du hwar på hemwägen å for genom Omaha, så ser wi att du tenkte på oss å dett mykett ärligt at dig, men wi har hwarit ute å resa så myket så wi hwet hur dett är, dett är icke så bra att stanna någon stans då man har alla sina resgos på samma tåg, å så en obekant plats dertill. Jag willl bedja dig om ursekt för att jag kan icke skriwa ett särkylt brew till dig, jag förnimer att mina tankförmågor äro icke så att jag kan göra dett, jag kan icke bedja dig att skriwa något mer då jag kan icke skriwa något brew till swars. Jag will nu sluta min skrivning för denna gång med en kär helsning från oss alla till eder alla. Jag will bedja dig min bror om du will skriwa snart jag will försöka om nästa brew komer att dett skall icke gå så långtom.

Ajö för dena gång. Louis Hill